"grödan tillhör alla, men jorden tillhör ingen"

Sitter och läser inför ett svenskaprov imorn. Det är ju ganska segt egentligen, det där att lära sig historia genom att läsa om olika författare (och det är otroligt svårt med årtal och skit), men ibland läser man nåt och känner typ "wow! det här är ju faktiskt bra!".
Till skillnad från många av mina kasskamrater så har jag inte sågat denna kurs än. Tror faktiskt att det kan vara bra att läsa historia från det här perspektivet, även om man tycker att vissa personer är smått mer intressanta än andra. Jag får inte direkt några "wow"-känslor av poesi. Tyvärr.Det där med att "Du är en röd, röd ros.... en röd, röd ros" osv.. det fångar inte mig riktigt.
Jag kan dock inte säga att jag ogillar poesi och dikter, eftersom jag ständigt predikar för massa låttexter. Jag tror att jag kan gräva ner mig lika djupt i en bra låttext som många andra personer kan göra i dikter, och vad som nu avgör om en text är en dikt eller inte är ju svårt att säga. Finns det några egentliga regler? Är inte det mesta dikter egentligen? Skillnaden är väl egentligen bara att man satt musik till vissa dikter, och då kallas de för låttexter istället. Om man tänker på det på det sättet så kan jag inte säga att jag ogillar poesi. :)

Aja, nu spårade jag från ämnet lite. Det jag skulle säga var att jag tänder till betydligt mer när jag läser gamla politiska skrifter än desa kassiska "röd, röd ros"-dikter. T.ex. så hittade jag ett citat från Rousseaus bok "Om olikheten mellan människorna", 1755, som är rätt briljant. Det fungerade då, och det fungerar lika bra idag. Såhär lyder det:

" Den första människa, som inhägnade ett stycke jord och förklarade: detta tillhör mig - och fann andra, som var enfaldiga nog att tro honom - han var den verklige grundläggaren av det borgeliga samhället. Hur många brott, hur många krig och mord, hur ycket elände och fasa skulle inte mänskligheten ha besparats, om det funnits någon, som ryckt upp gränspålarna och grävt igen dikena och ropat till sina likar: lyssna inte på den där bedragaren; ni är förlorade om ni glömmer att grödan tillhör alla, men jorden tillhör ingen."

Litteraturhistoria blev plötsligt så mycket mer intressant!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0