Étudier français?
Vet inte riktigt varför, men jag har fått ett sådant stort sug att börja studera franska helt plötsligt! Språket är så fint på något sätt. Dialekten är helt underbar (speciellt de som pratar engelska med fransk accent haha).J ag får dock tänka till lite innan jag kastar mig in på en kurs, så att det inte är min film-inspirerade bild av Paris som styr mer än min längtan till att få lära mig ett nytt språk.
Men vore det inte lite coolt med ett Frankrike likt det man ser på film? Jag tänker mig killar i randig tröja och basker som cyklar ner för gatan med en baguette på ryggen... och tjejer i söta klänningar, liten hatt och illrött läppstift. Eller så ser alla tjejer ut som Amelie från Montmartre.
Fast så fångad är jag faktiskt inte i min drömvärld. Jag förstår ju att det inte kommer att vara så. Har faktiskt mest hört dåliga saker från de som varit i Frakrike. Men det skulle ändå vara najs att plugga lite franska i Sverige först, och sen dra ner till Paris och gå i en fransk skola och lära sig lite mer. Jobba på ett litet mysigt café kanske?
Först hade jag iof tänkt åka ner och volontär-jobba ett tag i Latinamerika, och då kanske det är smartare att bättra på sin spanska istället... tror faktiskt att jag kommer hinna med både och under min livstid. Känns lite töntigt att jag sitter här, 18 år gammal, och blir stressad över allt jag vill göra i framtiden. Problemet är nog att jag vill göra allting nu! Jag bara väntar på att ta studenten så att jag kan börja leva mitt liv på riktigt. Jag vill ju fortsätta på mitt jobb också..
Det är jobbigt, för det känns som att allting kommer vara roligare att göra nu när man är ung ( tänker mig mellan 18-25 typ ;) ).
Det är härligt att jag redan haft en slags 30-årskris. Den pågick under olika tillfällen i ettan i gymnasiet. Nu tror ni nog att jag är ganska körd i huvudet som fick min 30-årskris vid 16-årsåldern. Men jag började tänka på att när man tar studenten är det inte så långt tills man är 20.... sen drar man kanske ut och reser ett tag, eller pluggar... och sen vips så är man 25 och kanske vill börja tänka på att skaffa man och "settle down" innan man är 30 i alla fall. Tror inte att det kommer bli någon stress direkt, men det låter lite jobbigt när man tänker så :P. Fast ett år är faktiskt 365 dagar och det är ju rätt mycket. Det är no 12 år tills jag fyller 30 så jag känner ingen stress nu direkt ;). Jag tror att det smartaste är att inte planera så mycket, allt faller säkert på sin plats bara man flyter med och har kul under tiden. Jag får stressa ner lite och inse att jag inte behöver leva ett helt liv innan jag är 30.
Efter allt snack om Frankrike får dagens låt bli Poupée de cire, poupée de son med France Gall.
Ni ska få en youtube-länk eftersom videon är en av de tråkigaste jag nånsin sett ;D. Ha det bra!
http://www.youtube.com/watch?v=b46d_zk5CKI
